Glädjen i Gud |
Bibelstudium av Rabbi Israel Lippel i Jerusalem. Nedskrivet av Göran Lennartsson
GLÄDJEN I GUD Det finns i Bibeln tre sätt att umgås med Gud - tre sätt att tillbedja honom på och bedja till Honom.
1. TRE RELATIONER TILL GUD I BIBELN
A. FRUKTAN 5 Mos 6:13-15 Vi uppmanas i Bibeln att frukta Gud och ha respekt för Gud. - Men är det den finaste relationen mellan Gud och människan som man kan uppnå? Det kräver inte alltför mycket eftertanke för att inse att relation baserad på fruktan inte kan vara den högsta umgängesformen. "Om en terrorist kommer in och hotar med ett vapen så lyder man därför att man är utsatt för ett hot." Det lär oss att fruktan för straff och hot är en alltför primitiv relation till Gud för att vara idealet. B. KÄRLEKEN 5 Mos 6:4-5, 11:1. Det finns en högre väg till Gud. Kärleken. Men problemet med kärleken är, om vi är ärliga mot oss själva, att den har en gnutta egoism i sig. Vi älskar någon och förväntar att bli älskade tillbaka. Vi förväntar respons på den kärlek vi visar. Det innebär att det måste finnas en relation till Gud som inte baseras på utbyte. C. GLÄDJEN Ps 100:2 Glädjen inför Herren, i Hans gemenskap är kravlös. Glädjen är spontan och inte beräknande. Glädjen är en drivkraft som inte begär. Gud förväntar att hans barn ska vara glada och att leva efter Hans vilja utifrån motivet glädje i Gud. Glädje i Gud är inte egoism. Det är njutningen av att vara i Hans närvaro. Det är en tillfredsställelse som inte ställer krav. 5 Mos 28:47. En av orsakerna till att man kan drabbas av Guds förbannelse är att man inte lever efter buden av motivet kärlek.
2. JESUS & GLÄDJEN Jesus undervisar om de två viktigaste buden i Matt 22:35-40: Att älska Gud & Älska medmänniskorna. I Johannesevangeliet visar Jesus att glädjen är fullkomningen. Joh 15:9-12 16:24. Paulus skriver i "Glädjens Brev" - Fil 4:4: "Man kan finna allt i Bibeln. Men man måste leta efter det".
3. BRASLEVCHASSIDERNA & GLÄDJEN Jag växte upp inom den "karismatiska delen av judendomen" - Chassidismen. Den riktning av chassidismen som jag växte upp i framhöll just glädjen. Efter varje bön i synagogan brukade vi avsluta med att dansa tillsammans för att uppmuntra till glädje. Den rabbin som var ledare och upphovsman till braslevcassiderna som de kallas, Rabbi Nachman från Braslev skrev många sånger. En av dem har texten; EN JUDISK LEGEND Det finns en judisk legend om en rabbin som var väldigt from och levde efter varje bud. Han ville veta vilken belöning han skulle få för det i Paradiset. Därför önskade han få möta profeten Elia. Elia vet allt. En morgon mötte rabbinen Elia på marknaden och undrade om han fick ställa en fråga. Det gick bra: Kommer det i Paradiset att finnas någon som får en bättre boning än jag, undrade rabbinen mot bakgrund av hans fromhet och lydnad för buden? Ja, sa Elia. det finns två bröder. De brukar komma hit till markanden. Rabbinen blev chockad. Hur kunde några vara frommare än han? Som han inte kände? Rabbinen frågade efter de båda syskonen på marknaden och fick beskedet att de redan lämnat marknaden, men att de brukade komma väldigt tidigt, klockan fyra på morgonen. Rabbinen beslutade sig för att tala med de båda bröderna och kom klockan fyra dagen därefter. Han förväntade sig att se två fromma i svarta kläder som bad. Han blev mycket förvånad när han såg att de bar jeans. Och när han gick fram till dem och skulle ställa sin fråga hur det kom sig att de skulle få en mer framskjuten plats i Paradiset fick han svaret att de inte hade tid. "Kom igen före klockan fyra". Rabbinen var så angelägen om att veta vem som hade mer belöning att vänta i Paradiset än honom själv, så han kom före fyra dagen därpå. Vad ägnade de sig åt som var så värdefullt i Guds ögon? "Inget speciellt arbete" fick rabbinen till svar. - Hur mycket beder ni? Vi beder inte mycket fick han till svar. Vi går upp på morgonen, beder fem minuter, äter en snabb frukost och går iväg. - Vad är det ni har så bråttom till, undrade rabbinen. Det är inget speciellt. - Men vad gör ni? Det är inget betydelsefullt. Vi har inget arbete. Vi brukar titta på de människor som kommer till marknaden på morgonen. Om vi ser en person med ett ledset ansikte brukar vi gå fram till den och lägga armen omkring honom och prata. Vi dansar och berättar roliga historier och uppmuntrar ända tills ansiktet skiner av glädje i stället för sorg. Så där håller vi på. Inget speciellt. "Glädjen är viktigare än fromheten".
4. GLÄDJEN I MESSIANSKA TIDEN Sakarja 14 talar om en glädjens högtid i den yttersta tiden. Vilken högtid är det fråga om? Bibeln beskriver Lövhyddohögtiden som glädjefesten. 5 Mos 16:13-16. 3 Mos 23:39-41. Sakarja beskriver den Messianska glädjen. Messias kommer med den fullkomliga glädjen. Vi kan föregripa den eskatologiska glädjen. Genom att leva i Guds glädje kan vi påskynda Messias ankomst. Om vi är fyllda med Guds glädje "passar vi in" i den atmosfär av glädje som Messias kommer med. |
|
|
Copyright © - Darash - All rights reserved |
|
|
