Anna Ohlsson

tänker …

 ...VI BEHÖVER VARANDRA! 

Det finns många människor i dagens samhälle som är kristna utan att ha
 kontinuerlig kontakt med kyrkan och kyrkans verksamhet. Många tycker inte att
 de har tid helt enkelt, t. ex. p.g.a. arbete, man vill umgås med familjen eller
 kanske rent av p.g.a. svårigheter att ta sig till och från kyrkan. Andra bär med sig
 negativa erfarenheter och känslor från kyrkan som är svåra att komma över.
 Såsom upplevelser av utanförskap - "Vi - och dom - känsla", krav på
 engagemang. Några kanske har känt sig uppmärksammade på ett sätt som
 upplevts sårande. 

 En människa blir inte befriad från svårigheter i livet eller från konsekvenserna av
 andra människors handlande bara för att hon blir en kristen. Detta är skälet till att
 Jesus beskrev lärjungarskapet som att "ta sitt kors på sig" och följa honom. Men
 Gud har lovat oss sin välsignelse, hjälp och vägledning mitt under livets alla
 svårigheter. Han har inte gett oss färdiga svar på alla livets frågor och problem.
 Vi kan inte heller ta avstånd från mänskligheten med alla dess spänningar, men
 Gud har tagit på sig ansvaret att hjälpa den troende att finna frid mitt under
 stormen och att finna ljus mitt i mörkret. 

 Det går att vara kristen utanför kyrkans väggar, men jag tror att det är mycket
 svårt, då man själv måste engagera sig i sin egna kristna fostran. Personligen
 skulle jag sakna gudstjänstlivet och mina kristna vänner om jag inte hade kontakt
 med kyrkan. Jag behöver gemenskap med andra som delar samma tro som jag.

 Jag är helt övertygad om att det finns många ute i vårt samhälle idag som är
 "privatreligiösa", men som längtar efter att få komma in i en församling och den
 kristna gemenskapen. 

 Det oroar mig att vi tycks bli mer och mer egocentriska i samhället. Att varje
 människa får klara sig själv och skylla sig själv om det går illa. Men vi lever inte
 var och en för sig. Vi lever beroende av varandra. Ena stunden är det jag som är
 den starke som bär. Andra stunden är det du. 

 Vi har en kärleksfull och förlåtande Gud som inte ställer oss till svars för vår
 svaghet och våra tillkortakommanden. Gud tar över när vi inte orkar längre.  

 Vi bör inte vara hårda och dömande utan förstående och kärleksfulla mot
 varandra. Om vi söker Gud och i vår iver att finna honom går förbi en
 medmänniska i nöd går vi förbi Gud. Paulus skriver till församlingen i Galatien en
 ofta citerad mening "Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag." Att tro
 handlar om att se varandra. Det handlar om att se och dela. Det handlar om
 Gemenskap. 

 Avslutningsvis vill jag citera psalm 73 ur den Svenska Psalmboken/Segertoner
 1988: 

 "Vi till ditt altarbord bär fram  
 som offergåva, o Guds lamm,  
 vår glädje, våra nederlag, 
 oss själva, allt vad du oss gav. 

 Du själv är gåvan Gud oss gav. 
 Den räcks åt alla utan krav, 
 och här ett saligt byte ske: 
 Du tar vår skuld, din frid du ger. 

 Låt ingen stanna utanför, 
 men gör oss till en kropp,  
 ett bröd, en längtan genom varje dag, 
 en bön: kom, Herre Jesus, snart" 

 Guds frid tillönskas er alla!  
   

 Anna Ohlsson